Under helgen hann vi montera radar och GPS-antenn. Angela drog även en ny vindmätarkabel samt en ny VHF-antennkabel i masten.

Vi fick också ordning på varmvattenberedaren där överhettningsventilen hade löst ut. Det räckte med att lossa kåpan med tre skruvar och sedan trycka ner återställningsknappen på ventilen.

Sommarros däck hade fått ett flertal rostfläckar efter att vi under två helger arbetat med att få loss mantågsräcket i fjol, som hade satt sig rejält då fästena var av aluminium medan mantågsstöttorna var i rostfritt stål. Med hjälp av oxalsyra försvann alla fläckar.

Angela jobbade hela lördagen med att applicera oxalsyra, skrubba och tvätta hela däcket och därefter vaxa det. För att komma åt och få bort vax som fastnat i det räfflade däcket använde hon en skurborste. Resultatet blev kanon — rent, fräscht och med fin lyster, även om däcket blev något halt. Nu är det i alla fall väl skyddat mot säsongens solstrålar.

Själv tillbringade jag större delen av helgen under däck då jag hade känningar av ett ljumskbråck som gjorde att jag knappt kunde förflytta mig tio meter utan att få ont.
På lördagen installerade jag en isolationstransformator för att bli av med galvaniska strömmar, eftersom vi har gjutjärnsköl och mässingspropeller.

När barnen vill ladda datorer i båten och man använder landström titt som tätt känns det som en bra försäkring för både köl och propeller. Förhoppningsvis slipper vi dessutom underhåll av en rostig köl varje säsong. Utöver isolationstransformatorn har vi i fjol också monterat en extra zinkanod på kölen.

På söndagen bytte jag impeller, bränslefilter, förfilter och filter medan Angela och Henry var på fotbollsklubb i Rödeby utanför Karlskrona.

Efter filterbytet luftade jag bränslesystemet genom att pumpa med den lilla spaken på bränslepumpen i ungefär 45 minuter utan resultat. Då kom en båtgranne förbi och berättade att han brukade dra ut avstängningsspaken till motorn medan han körde startmotorn. Det var smart, eftersom jag då kunde få fram bränslet utan att motorn startade.

Med viss försiktighet — och genom att inte köra startmotorn för länge åt gången — pumpade jag emellanåt för hand och fick till slut ut all luft ur systemet.

Jag var lagom klar när Angela och Henry kom tillbaka från fotbollen. Då åkte vi in till Karlskrona och avslutade dagen med pizza innan vi åkte hem.

Nu är båtmotorn helt servad efter konstens alla regler och det är bara att starta och ge sig iväg när som helst. Det känns extra skönt att ha allt klart eftersom jag efter helgen plötsligt blev opererad för mitt ljumskbråck och nu har blivit ordinerad vila.
Både Sommarro och jag är alltså nyservade inför sommarens äventyr 🙂